cute is what we aim for
jag är fortfarande kvar i skolan, ja. kände att det var likabra det. nu är jag klar med estonia artikeln helt och hållet - jag ljög förra gången! höh. nu känns det faktiskt bra, är iallafall 99% nöjd och det är väl rätt bra för att vara mig? haha.
i morgon på journalistiken ska vi ha ett litet samtal med läraren, lars. men jag vill sitta hemma och skriva i morgon, så ska fråga om jag får ta en ny uppgift och ha samtalet med honom nu istället. jag hoppas det funkar! håll en tumme. hihi.
jag har inte mycket att skriva, men jag skulle gärna vilja höra lite kommentarer om artikeln, så jag slänger in den! kommentera jättegärna om ni får lust. haha. men jag förstår om ni inte orkar läsa! nemas problemas liksom.
ska gå och prata med honom nu, skriver mera när jag är hemma.
Estonia - en resa från himlen till helvetet
Idag är det 14 år sedan M/S Estonia lämnade hamnen i Tallin för att börja sin resa mot Stockholm. Mörkret föll snabbt över Östersjön och kvällen väntades bli trevlig. Plötsligt blossade vädret upp, då vinden tilltog och vågorna blev skyhöga. Ingenting kunde rädda fartyget från att gå under i stormen. Trots att räddningspådraget för M/S Estonia är det största som organiserats i Skandinavien överlevde endast 137 personer.
Än idag finns det flera olika teorier om hur olyckan kunde inträffa, men det är ingen som vet med säkerhet vad som verkligen inträffade.
Den 27 september 1994, klockan 18.15, lämnade fartyget M/S Estonia Tallin för att påbörja sin resa mot Stockholm. Mörkret föll över Östersjön och de 989 passagerarna hade hoppats på att få en trevlig kväll med god mat, skratt och glädje, men så blev det inte.
Redan en timme efter avfärden, var färjan över en halvtimme sen på grund av stormen. Sju meter höga vågor slog mot fartygets bog och detta var bara början på en skräckinfluenserad natt. Paniken spred sig bland passagerarna men även besättningen började ana oråd.
Strax före midnatt rapporterades till bryggan om kraftiga ljud från bogvisiret. En matros sändes ner men fann ingenting onormalt.
Efter midnatt hördes yttligare smällar och därefter började fartyget kränga kraftigt. Något fick M/S Estonia att luta cirka 30 grader mot styrbord och samtidigt som detta började vatten strömma in på bildäck. Fartyget var redan då besegrat av stormen.
Klockan 00.20 gavs larm till besättningen och ungefär samtidigt som detta sände Estonia ut ett nödanrop till M/S Silja Europa med besked om svår slagsida och önskan om hjälp. Men tiden räckte inte till. Tio minuter senare slockade deras radio och omkring 00.50 försvann Estonia ner på Östersjöns botten.
"Största räddningspådraget i Skandinavien"
Räddningspådraget för M/S Estonia är det största som någonsin organiserats i Skandinavien. När det pågick som effektivast deltog 13 stycken helikoptrar från tre olika nationer, för att försöka rädda drabbade.
"Det vi såg var kanske lite av den synen som jag tror man hade fått efter Titanic-katastrofen", påpekar läkare Ulrik Lindforss som ingick i ett av läkarteamen.
"Det var en hel del bråte på ytan och flertalet livbåtar som kantrat låg utspridda. Det låg även flytvästar i princip överallt samt kroppar av människor som upperbarligen frysit ihjäl", berättar han.
137 överlevde katastrofen
Av de 989 ombordvarande på fartyget överlevde endast 137 stycken. Av dessa var 94 passagerare och de resterande 43, besättningsmedlemmar. De flesta som kunde vinna kampen om att inte mista livet i stormen var män.
På grund av att färjan sjönk så hastigt hann människorna inte få på sig kläder. De gjorde att de som försökte ta sig upp till däck, dog av kylan när vattnet nådde dem.
Det var inte heller möjligt att utnyttja livbåtarna ombord på grund av fartygets kraftiga lutning. Många blev fastklämda inne i M/S Estonia då lutningen förvärrades till 90° strax innan den kantrade och försvann ner till havets botten.
Bogvisiret slets av färjan
Det finns flera olika teorier om vad som egentligen fick färjan att gå under. Men den officiella versionen visar att de kraftiga ljuden besättningen samt passagerarna kunde höra, kom ifrån de undermåliga bogvisiret som inte kunde stå emot de kraftfulla vågorna som slog emot fartyget i stormen.
Tillslut lossnade det helt. Vattnet forsade in och fyllde Estonia med ett högt tempo. Detta gjorde det helt omöjligt för Estonia att vara balanserat och hålla sig vid ytan.
Denna teori är den trofastaste om varför Estonia M/S gick under natten den 28 september - 94, och tog alla de oskyldiga människorna med sig i djupet.
Text: Emma Mohlén
Datum: 24 september - 08
finally
nu är jag äntligen, äntligen, äntligen klar med min artikel om estonia! det känns jätteskönt. jag är dock inte helt hundra procent nöjd, då jag vet att jag kunde ha gjort bättre ifrån mig, men det är så himla svårt att skriva en artikel direkt ifrån fakta, som är så pass gammal. jag tittade även igenom videos från -94 på svt.se, och tog till exempel en läkare som blöev intervjuad där, som källa. äh. nu är den uppgiften klar, dags att lägga det åt sidan.
jag blir fan aldrig hundra procent nöjd, så petig som jag är. jävla perfektionist jävel. haha.
jag har lust att ta den nya uppgiften och dra hem nu, men samtidigt känns det sugigt. vad har jag hemma att göra liksom? nu när jag ändå är här..
känns bara så jävla trist att sitta här i den här lilla jävla salen och glo på en dataskärm hela dagen ut. även fast det troligen är det jag skulle ha gjort hemma. haha - jävla datanörd.
jaja. det visar sig senare hur jag gör, om jag stannar eller går! höh.
<3 later
?
jaha, så var det en ny dag. ny dag - nya tag, eller någonting. jag blir helt jävla tokig på mina jävla nervryckingar i ögat, förstår ni hur frustrerande det är? fan! det är iallafall inte lika blodsprängd idag, men forstätter det och rycker ikväll får vi nog åka och kolla saken, för säkerthetsskull. jag orkar inte mer med krångel, speciellt inte med ögonen, jag menar, dom är redan halvt förstörda. blä.
jag ska bege mig till bussen om tjugo minuter ungefär, så därför hinner jag skriva ett litet inlägg. jag har ju tack och lov, bara journalistik idag. jag tror att jag kommer åka till skolan, skriva klart min estonia artikel och få råd av lars, ta en ny uppgift, käka/köpa lunch, och åka hem. så jag hoppas på att det blir ganska tidigt. jag vill sova.
nej, nu ska jag gå ut i köket och rota efter något jag kan slaffsa i mig lite hastigt. sen kan jag ju passa på att skära ut mig irriterande jävla öga också?! jävla helvete vad irriterande det ska vara då. blä.
jaja, livet är irriterande, så det är bara att acceptera och stå ut med helvetesryckningarna i några dagar (veckor?) till. gud så trevligt.
förövrigt så ser jag ut såhär idag!. jag har inte orkat sminka mig på år och dar, men det gör inget.. eller gör det de? behövs det? haha. jag diggar hån-äckel-flinet jag gör på första bilden, dont know why smile? haha. jaja, är man fotobög så är man.
skriver mera ikväll.
puss!
goodnight
ska upp vid åtta i morgon så tänkte gå och lägga mig om en sekund, eller två. är helt slut i huvudet och har ont i princip överallt. suck.
jag kanske hinner skriva mera i morgon bitti innan jag drar, men ah. time will tell.
sov så gott så hörs vi i morgon! föresten! håll en tumme på att mitt öga mår bättre i morgon! snälla?
puss!
restart
det skulle bevisa om många av de jag kallar för "mina vänner", bryr sig om mig och min vänskap eller inte. tyvärr tror jag att det skulle krossa mig i miljoner bitar - för jag tror inte många alls skulle höra av sig. jag tror fan inte ens någon av de som betyder mest för mig, skulle kunna offra ett sms eller ett ynka samtal för att fråga hur det var med mig eller var jag tagit vägen. jag tror fan inte ni skulle bry er. vet ni hur ont det gör? jag känner mig så jävla misslyckad och obetydlig. behöver ni mig inte?
fuck.
varför är det alltid det mest betydelsefulla människorna som lämnar ens sida? som sviker? vad är det jag gör för fel? gör jag ens något fel? jag vet fan inte. det "bara händer" jämt. aldrig får man något konkret svar på saker och ting. det gör mig galen, förvirrad, krossad.
jag har ingen kvar vid min sida längre, känns det som. ingen. det finns ingen som alltid, alltid, alltid finns där. INGEN.
jag orkar inte vara ensam, jag orkar inte gå igenom det här skitlivet ensam. fan, jag gör inte det.
det är alldeles för tungt. benen orkar inte gå av sig själva, jag behöver eran kraft, eran lycka - som gör mig lycklig.
fan ta mig! sabbar allt jag kommer inärheten av.
ta mig härifrån?
jag orkar inte.
"monkey trouble" ..
man kan inte låta bli att gråta, det är så himla fint! gillar man djur så lovar jag att ögonen blir tårfylla. eller kanske är det jag som är mupp? äh! ojoj ibland kommer barnet i mig fram, höh.
jag vill också ha en sån söt liten apa, som man alltid kan ha sällskap med. åhå. skaffa det till mig någon?
jag antar att vi ska äta snart. kenneth håller på att laga pannkakor! mums.
<3
cp
iallafall, nu är jag äntligen hemma. jätteskönt får jag lov att säga att det är. dagen har varit helt okej, och jag fick min lunch på donken tillslut! haha wee!
nu tänkte jag lägga mig i soffan och kolla på "jakten på dodger" som jag sa att jag skulle titta på igår, dricka min redbull, och vila magen. - fan vad ont jag har. redbull är det godaste som finns. (och corny big chocolate då) höhö.
uppdaterar senare.
<3
good morning (skrivet 07.34)
har naturkunskap som första lektionen och sedan mediekommunikation, sen slutar jag vid två. det är najs faktiskt! jag ska egentligen inte klaga.. vårat schema är inte direkt jobbigt.. *hosthost*. ni som går i mg, ni vet vad jag snackar om, ah ni andra också för den delen.
just igår när jag och molly gick till affären räknade vi ut det, jag går typ under 22 (eller vad var det?) timmar i skolan per vecka. haha! fjompigt värre, om man tittar på andra skolor! men men, jag trivs med det. höh.
nej, andledningen till varför jag startade datorn var därför att jag måste lägga in lite låtar med cute is what we aimed for - på mobilen!
har ni inte hört dem så kan ni lyssna på den allra bästa låten här, enligt mig då! dom andra är grymma de med! hih. min nya förälskelse!
skriver mera när jag kommer hem om jag inte är död.
föresten, såhär snygg är jag idag! pff.
puss!
when you can't get thru
jaha. så hamnade jag här igen då, för hundrafemtioelfte gången idag. haha eller ja, det känns så iallafall! jag har verkligen ingenting annat vettigt för mig, så varför inte skriva ett obetygligt, meningslöst litet blogginlägg? haha. det är jag faktiskt ganska bra på! har jag märkt..
jag måste bara meddela er alla om att jag saknar london som fan! usch! världens bästa ställe, på hela jävla jordklotet, tror jag. de tre gångerna jag varit där har varit helt oslagbara och speciella på sina egna små sätt. har så himla mycket minnen därifrån. åhå. ta mig tillbaka!
jag hoppas verkligen det blir något i februari, då är jag ju 18 och allt! haha. då jävlar, party party! höh. <3 london i mitt hjärta.
i morgon börjar jag klockan nio med naturkunskap, sug! usch. jaja. har ställt klockan på sju, så då är det väl bara att pallra sig upp. det går nog bra, jag brukar klara det! haha. men man ska aldrig säga aldrig, jag kanske försover mig. haha. äh. positiva tankar här va.
jag har inget vettigt alls att skriva, så egentligen förstår jag inte ens varför jag gör't? wellwell, ska väl lägga mig och glo på tv snart, om jag orkar resa mig upp och allt sånt där jobbigt. haha.
skriver mera i morgon!
puss och godnatt & london äger mitt hjärta! <3
no happy ending
Genom hålet i skyn
Fastän solen lyser är ingen glad
För den bränner upp hyn
Och isen i norr
Den smälter snabbare idag
Än den gjorde förr
Snart är vattnet vid vår dörr
Vi har solen över vårat tak
Vi har marken under vår fot
Vi har vinden bakom vår rygg
Vi har världen framför oss
Kan ni inte se att vi har allt
Havet är spetsat med guldet så svart
Som vi har hällt ut
Skogen och sjön, dom surnar ikapp
Medans vi köper krut
Och fröet du sått
Det växer aldrig upp igen
Som det gjorde förut
Snart har världen tagit slut
Vi har solen över vårat tak
Vi har marken under vår fot
Vi har vinden bakom vår rygg
Vi har världen framför oss
Kan ni inte se att vi har allt
Alla fåglarna som förut flög förbi
Ligger nu på marken stelt
Alla fiskarna som förut simmade
Har täckt havets yta helt
Har något gått fel
dia psalma - sol över oss <3
dia psalma har gjort några låtar som verkligen fastnat i mitt hjärta. vissa är så jävla meningsfulla, och så fina, men ändå görs dem på ett punkigt - vilket kan tyckas är rätt hårt- sätt. jag älskar blandningen. haha, även fast jag inte kan förklara den så ni fattar. eller förstod ni vad jag menade? haha. iallafall, har ni inte hört låtan ovan så tycker jag att ni ska ta och lyssna på den! gör det här.
föresten så gick estonia artikeln gick åt helvete. det är piss skit att skriva en artikel om det, direkt ur fakta, blir bara jättetråkigt och jag kommer verkligen inte igång! ah! panik!
nu ska vi snart äta hoppas jag, egentligen skulle vi äta på donken, men det blev tyvärr inte så. fan! jag som var jättesugen på pommes och cheddarcheese dipp. haha fetto är jag, ja! men det får jag kanske ta att äta i morgon i skolan. hoppas dom andra vill? ihih.
nu ska jag fortsätta försöka rensa datorn. tog bort 3 GB bilder igår och yttligare 5 GB idag. jag har hur mycket onödiga bilder som helst! men så blir det när man är en sån flitig fotograf som jag. pff. haha.
over 'n out <3
risque
haha. ingen jävla film blev det heller! mamma hade glömt ta ut den ur hennes väska, så den följde med henne till jobbet idag! får kika på den senare ikväll istället.
jag har varit duktig nu, faktiskt. har skrivit klart bellas och mitt "letter to the editor", skrivit en (bara fem kvar?) läslogg till svenskaboken, gjort klart träningsdagboken (nästan, måste be om mammas underskrifter, samt be dem på sats att skriva ut en lista som godkännande på att jag verkligen varit och tränat!) och ja! lite smått och gott helt enkelt! känns bra, alltid något liksom. nu är det bara estiona artikeln, läsa massa till (!) och lite annat som väntar.
jag överlever nog. får vi hoppas.
nej, nu ska jag ta och försöka ta mig an estiona artikeln hade jag tänkt, när jag ändå är på g liksom. why not försöka?
puss!
i got birds in my ears and a devil on my shoulder
nu har jag varit duktig och ätit och varit ute på promenad med hunden! duktigt, duktigt, haha, eller inte. jag har grymt ont i huvudet, så tänkte sätta mig i soffan och försöka läsa lite ur skitboken, sen tänkte jag sätta på världens bästa film! har nog sett den 150 tusen gånger när jag var liten, och fan vad söt den är! iallafall så som jag kommer ihåg den.. haha. väldigt längesen jag såg den dock, "jakten på dogder" heter den. ihih. jag snodde den hos mormor när jag var där för någon dag sen. måste se den för att se om den är lika bra som jag tyckte den var när jag var liten! det var iallafall min absolut favoritfilm! hih.
later <3
time to dance
godmorgon till alla! jag har faktiskt redan varit vaken en timme, så de så! inte likt mig. höh. har hunnit duscha och fixa mig också, så strax ska jag gå och ta någonting att äta och sen ska jag ut med vovven - den fule lille fan (läs: älskling).
jag vet inte riktigt vad som händer idag, allt är oklart som vanligt. men jag kanske ska till stan och fika med denise en sväng, eller så blir det till att bara dega hemma. jag tänkte iallafall gå en lite längre promenad med hunden, så jag får lite luft. haha. suttit inne i princip hela helgen ju, fyfan. usch!
sen måste jag läsa som en tok ur svenska boken vi fått också. fyfan, har läst tolv sidor och den suger verkligen min röv. alltså, man förstår knappt? haha. och jag lovar, jag förstår inte för att jag är efter, utan språken är så himla konstigt, meningarna är skrivna helt konstigt. jaja. bara att ta sig i kragen, läsa och skriva en läslogg. jag överlever nog.
nej, jag skriver mer sen!
puss!
pay it forward
jag älskar idéen, idéen att göra något stort för tre människor som i sin tur skickar det vidare och det detsamma för tre människor. på något sätt så tror jag att världen skulle kunna bli bättre, åtminstonde lite bättre, av det. men så som världen är idag - skulle det aldrig fungera. men tänk, tänk om det skulle fungera? tänk om det är så att alla bara behöver göra tre stora gärningar för tre mänskliga personer, för att världen skulle kunna förbättras? kanske förbättras lite, kanske mycket? vem vet. förbättras något (!) är alltid någonting.
jag skiter i om jag avslöjar filmens slut nu, men den lilla pojken, med det allra största hjärta du kan hitta, blev såklart offer för någonting som inte ska kunna hända. han blev mördad när han skulle göra sin goda gärning, - och hjälpa någon annan.
varför är det alltid de snälla som råkar ut för de otrevliga? de som blir krossade, sårade och kanske till och med mister sitt liv för ingenting? det är så tragiskt. och ja, jag vet att det bara är en film. men fan. det händer faktiskt sånt jävla skit ute i världen. usch. jag hatar världen. varför.. ja det är en bra fråga. titta på den så får ni se.. jag antar att man inte ens vill titta på den, de flesta blundar och går vidare.
nu ska jag lägga mig i sängen, så får man väl se vad klockan är när jag somnar.
skriver mera i morgon när jag vaknar, vilket lär bli vid tolvtiden!
puss!
you could be happy
But you weren't happy the day I watched you go
And all the things that I wished I had not said
Are played on loops 'till it's madness in my head
Is it too late to remind you how we were
But not our last days of silence, screaming, blur
Most of what I remember makes me sure
I should have stopped you from walking out the door
You could be happy, I hope you are
You made me happier than I'd been by far
Somehow everything I own smells of you
And for the tiniest moment it's all not true
Do the things that you always wanted to
Without me there to hold you back, don't think, just do
More than anything I want to see you go
Take a glorious bite out of the whole world
you could be happy - snow patrol
<'3
texten gör så överdrivet ont att läsa. det finns så mycket sanning i den, så mycket som stämmer in på det som hänt. iallafall om det kommer ur en annans perspektiv..
tårarna kan inte göra annat än att falla. varför gör allting så fruktansvärt ont? det gör ont att sakna det som var så himla bra, så himla vacker. även fast det mesta trots allt var dåligt. varför kan inte det dåliga ta över och påminna mig mer än det bra? jag vill inte sakna.
sakna måste vara det smärtfullaste, det mest plågsammaste man kan göra. varför sakna? varför inte glömma och gå vidare? varför är det så himla svårt?
jag reageade så himla mycket på en vissa sak som en viss människa sa idag. "det är faktiskt ingenting" är det ingenting att jag i princip levde och andades för/tillsammans med en människa i två år? och sedan förlora allt det? är det ingenting? nej det är fan inte ingenting. det är så himla mycket, så himla mycket att ta in, så mycket att smälta. - för att kunna gå vidare.
men såklart, det kanske är svårt att sätta sig in i någon annans situation om man själv inte varit med om någonting liknande. det lär du inte ha gjort, för det är så jävla mycket mer än "ingenting".
usch, nu ska jag kolla på "pay it forward" och gräva ner mina sorger i filmen. skriver kanske ett kort litet inlägg efter filmen.
puss!
new design
woho! äntligen hittade jag någon som kunde fixa en finare och personligare design till min kära blogg! tack så jättemycket elin, jättesnällt av dig!
jag tycker faktiskt det blev väldigt bra, eller vad säger ni? headern slängde jag ihop lite snabbt inatt, så trodde inte direkt att den skulle passa in, men det gjorde den faktiskt. haha. tack och lov!
nu ska jag fortsätta att göra ingenting tror jag. fan vad det här suger. jaja. skriver sen när jag har någonting vettigt att dela med mig av, om det nu finns något sådant någonsin?
puss!
one step forward and two steps back
kom såklart inte härifrån sen jag skrev sist, utan började rita lite i ps i brist på annat. haha. jag gjorde bilden nedan, förhand för några dagar sen, och är mycket mer nöjd med det resultatet, än den jag gjorde nu i ps. men men, får göra ett annat försök till att göra den bättre en annan dag eller så. här nere har ni iallafall "skissen" och den jag gjorde i ps.
you and i, we been at it so long, still got the strongest fire
1 juni, 2008 - ett datum som är inprinat i mitt hjärta. croke park, westlife, 82.300 fans, syster & denise. herregud, bättre kunde de faktiskt inte ha blivit, eller jo. om jag hade tagit med min kamera in! haha. äsch, snart kommer ju dvdn, då jag kan se allt, varenda lilla sekund om och om igen.
jag vill verkligen tillbaka dit, till en stunden, till den dryga timmen då de stog på scen, förmedlade känslor med hjälp av sin otroliga scennärvaro, sina röster samt de underbara låtarna de gjort genom åren.
det var magiskt, precis som shane sa. deras absolut största dröm gick i uppfyllelse just då, i de ögonblicket då de klev på scenen och gjorde sin grej - precis lika bra som alltid! jag har aldrig sett dem fälla tårar på scen, men de gjorde dem. de var så lyckliga, och likaså blev vi.
fan, ge mig dvdn nu! jag kommer sitta som fastklistrad framför tvn och dvdn kommer gå på repeat i flera veckor efter att jag får hålla den i mina händer! det lovar jag! tårarna kommer falla, och saknaden efter den kvällen kommer bara bli större. men fan, man saknar alltid det som betyder extra mycket och det som berört en extra djupt in i hjärtat, eller hur? och det gjorde den kvällen. det var verkligen av en de bästa kvällarna någonsin. det kan ingen ändra på.
alltid när jag tänker på croke park kvällen, eller andra tillfällen då jag sett westlife får jag ett behov av att lyssna på deras låtar! haha. det är faktiskt inte ofta jag lyssnar på dem, men ibland blir behovet för stort. haha! så ja, nu sitter jag här och lyssnar på the irish lads, och funderar på hur det blir ikväll. ska ju kanske på bio med bella, emma och någon till kanske? men som vanligt kan vi inte bestämma oss i tid, så det slutar alltid med att alla stannar hemma. haha. astrist, men såna är vi!
jag är ju ledig i morgon, eftersom det är måndag. haha. så jävla skönt med en extra dag helg, även fast det brukar bli rätt långtråkigt. men bella och jag har bokat in ett spinning pass i morgon på sats, så jag antar att det är planen! haha. får se om jag kommer palla det, har grymt ont i halsen och börjar bli förkyld igen, men vi får hoppas på det bästa. det visar sig i morgon när jag vaknar.
nu ska jag.. ja. vad ska jag göra? jag har fan ingen aning. haha. najs lajf. not. äh. skriver mera senare.
puss!
you were a mistake
godmorgon på mig, klockan två på eftermiddagen! jajamänsan! haha. nej då, jag har faktiskt varit uppe sen halv ett, men legat och degat i sängen och glott på idol. jag orkade verkligen inte pallra mig upp! det var mysigare under täcket, hihi.
nu har jag duschat och sådär, sen nu vet jag inte alls vad jag ska hitta på. hemma kan jag verkligen inte sitta idag, börjar bli för segt nu. fyfan. har ju i princip varit hemma hela jävla helgen. även fast jag hade sällskap.. vilket var ett stort fucking misstag. fuck you.
jag har faktiskt inte alltför mycket att skriva förtillfälllet, antar att jag skriver mer senare, eller om någon timme eller så!
puss!
time to hide
jag är så jävla trött. huvudet spränger, halsen värker, nacken är helt jävla förstörd, ögonen är cp. jag tror det är dags att sova va? sounds like it. yää, för det tänkte jag faktiskt göra, planen är att lägga mig i min underbara säng, och sätta på den 43:e dvdn av morden i midsommer! man somnar så jävla gott till det, perfa är det!
justja, måste passa på att berätta sara - min käre vän har skaffat blogg, efter att jag övertalat henne! haha. nejdå, jag bara peppade lite! ihi. iallafall, här har ni hennes blogg! och kom igen nu, bli en trogen läsare som jag kommer bli! - http://sannerfeldt.blogg.se/ <3
god fucking natt!
