when you can't get thru
jaha. så hamnade jag här igen då, för hundrafemtioelfte gången idag. haha eller ja, det känns så iallafall! jag har verkligen ingenting annat vettigt för mig, så varför inte skriva ett obetygligt, meningslöst litet blogginlägg? haha. det är jag faktiskt ganska bra på! har jag märkt..
jag måste bara meddela er alla om att jag saknar london som fan! usch! världens bästa ställe, på hela jävla jordklotet, tror jag. de tre gångerna jag varit där har varit helt oslagbara och speciella på sina egna små sätt. har så himla mycket minnen därifrån. åhå. ta mig tillbaka!
jag hoppas verkligen det blir något i februari, då är jag ju 18 och allt! haha. då jävlar, party party! höh. <3 london i mitt hjärta.
i morgon börjar jag klockan nio med naturkunskap, sug! usch. jaja. har ställt klockan på sju, så då är det väl bara att pallra sig upp. det går nog bra, jag brukar klara det! haha. men man ska aldrig säga aldrig, jag kanske försover mig. haha. äh. positiva tankar här va.
jag har inget vettigt alls att skriva, så egentligen förstår jag inte ens varför jag gör't? wellwell, ska väl lägga mig och glo på tv snart, om jag orkar resa mig upp och allt sånt där jobbigt. haha.
skriver mera i morgon!
puss och godnatt & london äger mitt hjärta! <3
ååh jag vill till london! nu helst!
