When I look in her eyes I see the sky

Jag tänker inte ens ge mig in på skrivandet idag, iallafall inte just nu, för allt skulle bli som en enda smörja med skit. Jag fick veta en sak för två timmar sen som jag inte vill tro är sant. Fan att allt ska ske nu, det ena efter det andra. När får man tid att repa sig? Jag önskar att jag kunde göra någonting, men det finns ingenting jag med mina bara händer kan göra. Ingenting. Det är det som gör mest ont.


<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0