Jag brinner för det.
Jag sitter och kollar igenom gamla bilder just nu och fan det känns nästan som ett knytslag i magen. Jag fotograferade varje dag förrut, och jag kan ju inte annat än och undra var det stora intresset har tagit vägen? Fotade jag inte kändes det konstigt eftersom det var en sån vana för mig att göra det varje dag. Jag fick ut mina känslor på bild, istället för att hålla dem inom mig.
Nu har jag knappt rört min kamera på månader känns det som, och det känns förjävligt. Jag har iallafall inte varit kreativ som förr, vilket känns väldigt tråkigt eftersom att jag verkligen brinner för att hålla på med det. Det är det jag brinner för och vill satsa på.
Vissa utav bilderna är sådana bilder som ingen annan riktigt ser någon mening med, eller där andra inte ser något budskap, men det gör jag. Med varenda bild. Jag märker nu när jag tänker på det vilka baktankar jag har haft med varje bild. Så himla genomtänkt känns det såhär i efterhand, nästan läskigt. Det är nästan som att blicka tillbaka i en dagbok, jag minns känslorna jag kände när jag tog fotona.
Jag måste börja fotografera igen. Måste! Kanske har uppehållet med att det är vinter också, vad vet jag. Jag vet iallafall att jag måste komma igång att göra det jag mår bra av igen. Det finns jävligt många bilder jag är jävligt stolt med och några av dessa ska jag printa ut och sätta upp på väggen. Mamma och Kenneth vill även ha några fotografier i vardagsrummet så har tänkt att framkalla några till dem så småning om.
Jag känner att det här inlägget blev väldigt osammanhängande, och tråkigt men vad ska man göra? Får skylla på att jag är trött (läs: inte), haha. Ska väl lägga mig i sängen så småning om och försöka få lite sömn. I morgon är det söndag och fyfan. Söndagsångesten är redan påväg. Döda mig? Nej fyfan.
Bjuder på några bilder som jag är väldigt nöjd med! Godnatt på er!
Nu har jag knappt rört min kamera på månader känns det som, och det känns förjävligt. Jag har iallafall inte varit kreativ som förr, vilket känns väldigt tråkigt eftersom att jag verkligen brinner för att hålla på med det. Det är det jag brinner för och vill satsa på.
Vissa utav bilderna är sådana bilder som ingen annan riktigt ser någon mening med, eller där andra inte ser något budskap, men det gör jag. Med varenda bild. Jag märker nu när jag tänker på det vilka baktankar jag har haft med varje bild. Så himla genomtänkt känns det såhär i efterhand, nästan läskigt. Det är nästan som att blicka tillbaka i en dagbok, jag minns känslorna jag kände när jag tog fotona.
Jag måste börja fotografera igen. Måste! Kanske har uppehållet med att det är vinter också, vad vet jag. Jag vet iallafall att jag måste komma igång att göra det jag mår bra av igen. Det finns jävligt många bilder jag är jävligt stolt med och några av dessa ska jag printa ut och sätta upp på väggen. Mamma och Kenneth vill även ha några fotografier i vardagsrummet så har tänkt att framkalla några till dem så småning om.
Jag känner att det här inlägget blev väldigt osammanhängande, och tråkigt men vad ska man göra? Får skylla på att jag är trött (läs: inte), haha. Ska väl lägga mig i sängen så småning om och försöka få lite sömn. I morgon är det söndag och fyfan. Söndagsångesten är redan påväg. Döda mig? Nej fyfan.
Bjuder på några bilder som jag är väldigt nöjd med! Godnatt på er!
Kommentarer
Postat av: pc
Mycket fina bilder. Vad har du för kamera?
Trackback
