Misslyckad
När ska min blogglust komma tillbaka? Jag saknar den som fan. Jag har suttit och läst igenom alla inlägg jag skrivit sen jag började blogga och nu skriker fingarna efter att få skriva ett långt och inlägg. Hjärnan däremot säger andra saker, vad ska jag skriva? Hur ska jag skriva det och vad vill jag få fram? Det har jag ingen aning om och det är just precis det som tar emot. Haha. Svårt allt ska vara då.
I fredags vad jag ute med Bella, Nato, Johanna och massa annat folk. Vi hade supertrevligt. Först lagade vi käk hemma hos Nato, förkrökade lite och fixade oss. Sen begav vi oss till Nivå 22 vid fridhemsplan för att dricka lite. Det var supermys och är definitivt ett ställe jag kommer besöka ofta, underbart! Sen begav vi oss till Dembow, haha. Och ja, det kunde vi väl ha skippat. Haha. Det var jättetrevligt ändå måste jag säga, men är nog inget ställe jag kommer fortsätta att gå till, haha. Absolut inte, en visit där räcker gott och väl. Sen vid två tiden begav vi oss hem till Miguel och efterfestade tills klockan var 8 på morgonen, då var man lagom trött kan jag säga. Var en jävligt ... händelserik efterfest alltså, även fast jag ångrar en sak så jävla mycket, men det är smällar man får ta och fan, fem minuter av sitt liv kan man väl leva med att man tog fel beslut och gjorde någonting man inte ville? Usch, ja. Äsch. Jag orkar inte ha ångest över det, det får mig inte att må bättre.. Klockan gick och gick, och jag fick bästa (läs: sämsta) sovplatsen när klockan var runt åtta. En sketen liten fotölj, haha. Men men, två timmars sömn blev det och det är väl bättre än inget. Jag hade en sjukt trevlig kväll/natt/morgon iallafall och det tackar jag er alla som fan för <3 Bella, jag älskar dig. Utan dig vore allt meningslöst. Tack för att du lyser upp mitt mörker och får mig att kämpa som ingen annan. Du & jag baby.
Nu ropar sängen och tvn. Innan tårarna kommer, igen.
Puss!
