fuck me like you hate me


Walk away from the sun, come slowly undone
I can see in your eyes i've already won
I could bleed for a smile, i could cry for some fun
Walk away from the sun, and tell everyone

There's so much left in the air
So much to tell from a stare
There's so much left to defend
But i am no fun

So turn away from the ones who hurt everyone
I can tell by your smile you're coming undone
I could bleed for a smile; could die for a gun
Walk away from the sun and kill everyone


Seether - är bandet som äger mitt hjärta helt och hållet just nu! herregud vad grymma de är. jag har fastnat för i stort sätt alla låtar med dem, som jag hört än så länge. men som vanligt fastnar man mer för vissa låtar än andra. walk away from the sun - texten ovan - är underbart fin. har ni inte hört den, så kolla här! -  http://www.youtube.com/watch?v=Dh9x50Jujdk - svår att hata eller vad säger ni?




FMLYHM
(fuck me like you hate me) är även den grym! halvsnuskigt och perfekt! haha. dom som känner mig, vet att det passar mig perfekt.
alla låtar har sjukligt bra texter och självklart diggar jag musiken också. det är verkligen perfekt för min smak, haha. lagom rockigt liksom.




jag har även suttit och lyssnat på spice girls halva kvällen. haha! jag och bella har fått nå tuppjuck och sitter och lyssnar på konstig, dvs gammal musik. fan vad mycket minnen de ger. alla gånger man dansade och sjöng till spice girls, alla gånger man klädde ut sig och uppträdde som dem inför klassen. herregud alltså! bring me back, eller kanske inte!
men faktiskt, om man får säga det själv, så gillar jag fan vissa låtar! dom är faktiskt bra på något kontigt jävla sätt. sen minns man den gamla goda tiden dåallt var perfekt, och alla bekymmer inte fanns.

låtarna påminner mig om hur bra allt var en gång i tiden. hur underbart det var att leva livet som barn, utan kärleksproblem, utan att veta hur tuff den här världen verkligen är. det kommer stunder då man verkligen bara vill spola tillbaka tiden och leva livet. den tiden då man gick till dagis, lekte dagarna ut, blev överlycklig av att föräldrar kom och hämtade, osv. man blev lycklig för ingenting på den tiden. lycklig för saker som idag inte betyder ett skit? det är så konstigt. man förstår inte hur tuff världen verkligen är på utsidan när man är under tio år. man ser inte saker som man möts av när man växter upp. saker som slår en och träffar en rakt i hjärtat, om man inte vet hur man ska ta de på rätt sätt. men jag antar att ingen vet vad som är "på rätt sätt" heller så, det kanske var dumt att uttrycka sig så? äh. jag vet faktiskt inte.
livet är så underligt och ibland kan jag inte låta bli att undra vad meningen med det är. vad är det vi ska göra? vad är det vi ska uppnå? vad är det som ska .. hända? jag vet inte. det är frågor som jag ständigt kommer undra över. jag tror inte heller att någon kan svara på dem, antar att de kommer förbli obesvarade.


i morgon är det fredag och skola. ja, i morgon måste jag pallra mig iväg dit. känner redan världen ångest för att jag inte var där idag. usch! men det löser sig nog, så mycket missade jag faktiskt inte trots allt.
och jag antar att man måste ta hälsan före skolan ibland, inte alltid men ibland. det var det jag gjorde i morse, ibland får man faktiskt. haha. okej, jag försöker intala mig själv det är därför jag upprepar det. "ibland får man faktiskt!"


bella är min solstråle, min älskling! jag vet inte vad jag skulle göra utan dig bellababe! alltså, allvarligt talat. jag trodde aldrig att du och jag skulle hitta varandra och bli såhär bra vänner. jag vet inte varför jag inte trodde det, men det kändes bara inte så i början. men fan vad glad jag är att det blev som det blev, att du finns vid min sida betyder så himla mycket! du är en vän som ställer upp för mig vad det än gäller och du vet att jag gör detsamma för dig. tack för att du finns vid min sida varje dag i skolan och hittar på trams med mig, tack för att du får mig att skratta även fast jag ligger nere på botten någonstans och bara ser mörker.
det är två år kvar i skolan nu och fan vad jag ser fram emot den tiden, och det är mycket tack vare dig! hade inte klarat av skiten om du inte fanns där vid min sida och nördade dig med mig.

jag älskar dig enormt, bellow mcfellow. hahah <3

<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0