Otroligt.

Det är helt sjukt hur man kan roa sig själv kvällar som denna egentligen. Hur fort har inte tiden gått och vafan har jag gjort genom dessa timmar? I princip INGENTING. Suttit här, lyssnat på musik och skrivit med människor. Vissa människor som jag inte skulle krossas av att förlora och vissa som gör mig så jävla glad. Det är helt otroligt tycker jag; hur en kväll, egentligen en hel dag, kan försvinna för egentligen ingenting? Dagarna bara springer förbi och snart sitter man väl här och är åttiofem år gammal och har döden vid dörren, usch. Hemskt.

Jag tycker det är helt otroligt att vissa människor på något vis når mig så jävla djupt. Det kan räcka med att dessa få människorna som jag känner såhär till kan säga ett litet ord till mig och det kan sprida lycka i hela min kropp. Vissa skulle säga att det är kärlek, men det är det verkligen inte. Jag kan inte direkt sätta fingret på vad det är och vad det kallas, men det är en sån ljuvlig känsla. Det är dom människorna man verkligen inte vill förlora, såna som man vill ha instängda i sitt hjärta resten av sitt liv. De är deras händer man vill krama om när döden väntar. Tragiskt men sant.

Nu ska jag lägga mig i sängen och drömma om en ängel.

Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0